Hur ser poliserna på sin roll i Lagenakonflikten? Håkan Siljehag kontaktade polisfacket i Stockholm och fick prata med Stefan Eklund.

Polisfacket är en doldis i fackföreningsrörelsen, jag fick träffa Stefan Eklund på Polisfacket Stockholms läns expedition på Bergsgatan 23. Vi pratade om allt från kortspelet ”kille” till om det är sant att de har motioner på sin kongress om huruvida det är dags att köpa in vattenkanoner för att få lite stil på stan. Han är civilklädd och trevlig.

Högst upp på bokhyllan bakom skrivbordet har han en bild där två tusen poliser demonstrerar i parken strax utanför, mot det nya avtalet, som bland annat förlänger deras arbetstid med tre timmar i veckan. Det finns lika många potentiella medlemmar i Trafiksektionen, som jag tillhör, som det finns poliser i Stockholm, 5000.

På skrivbordet ligger en hel del artiklar från Socialisten om Lagena och Stefan är väl påläst i frågan.

Arbetsgivaren håller på att radera ut den stridbara fackklubben på Lagena i Jordbro. Jag var själv ute och stöttade de strejkande arbetarna och för oss som var på plats var det en väckarklocka när man såg hur polisen agerade till stöd för företaget. Strejkbrytare kördes in på täckta lastbilsflak under polisens skydd. Hur ser du på Polisens roll under strejken på Lagena?

– Först och främst vill jag säga att den förändringen av arbetsrätten som skedde i mitten av 90-talet, när bemanningsföretagen kom till och man fick en laglig rätt att göra på det här sättet, har tyvärr förstört arbetsrätten. Tyvärr har företagen rätt att göra den här typen av åtgärder som jag också ser som upprörande och kränkande mot dem som jobbar där, det är min grundinställning.

En blockad där man stoppar infarten för varor och personal är enligt lagen egenmäktigt förfarande. Då blir det vår tjänsteplikt att säkerställa att in och uttransport kan ske.

Det var känslan av ett fotbollsderby, jättemycket poliser med typ nio piketbussar, bärgningsbilar och till och med en SL-buss. Är det verkligen rimligt att sätta in så mycket poliser mot några strejkande arbetare?

Nu är det svårt för mig att uttala mig om detta specifika fall men den kan bero på att man inte vill hamna i ett värre läge och kalabalik.

Vi har ju arbetsdomstolen i Serige som ska döma i strider under avtalsperioder t ex för vild strejk. Arbetarna riskerar under er inblandning att få straff från flera håll.

– Polisen delar inte ut några straff, det är det domstolarna som gör. Det är arbetsdomstolen som avgör om arbetarna har brutit mot sitt avtal. Det Polisen ser till är att säkerställa ordningen på platsen så att man kan fortsätta produktionen. Nu har arbetsgivaren rätt att ha bemanningsföretag vilket är trist ur arbetsrättssynpunkt men då får man gå på lagstiftaren vilket är regeringen och riksdagen och be dem tänka om i den här frågan.

Nu utbildas rekordmycket poliser. Samtidigt gör man det tufft på arbetsmarknaden och så måste man ha fler poliser för att fixa det. I dåliga tider är det bra tider för era resurser, finns det en sådan balans?

– Nej det tror jag inte, i slutet av 90-talet var det ju dåliga tider och då stängde man ner Polisskolan ett par år för att spara pengar.

Efter intervjun tänker jag att under den period då polisskolan stängdes satt socialdemokraterna vid makten. I dag har vi en borgerlig regering som på ett annat sätt går inför att lösa sociala problem genom fler poliser och tuffare tag på en rad områden.

I tuffare tider med ökad stress och sämre villkor på arbetet är det glädjande att Eklund tydligt är emot hur bemanningsföretagen urholkar arbetsrätten och att polisen har ett aktivt fack med hög anslutningsgrad. Samtidigt är det problematiskt att Eklund i frågan om vad polisen gjorde under Lagenastrejken talar utifrån sin roll som polis och glömmer det fackliga uppdraget. Solidariteten mellan arbetargrupper måste alltid komma främst.